Rattfylleri

I Finland är totalförbrukningen av alkoholdrycker ca 10 l som ren alkohol per person.

Alkholens inverkningar är individuella men de vanligaste symptomen är nedsatt tankeverksamhet och bedömningsförmåga, nedsatt reaktionsförmåga, ökad munterhet, självsäkerhet och socialitet. I stora doser förorsakar alkoholen t.o.m. medvetslöshet.

En rattfyllerist är inblandad i nästan var fjärde dödsolycka i trafiken. I olyckan dör i allmänhet rattfylleristen själv eller hans passagerare. I medeltal är var tionde av de som dött i rattfylleriolyckor utomstående.

Man är skyldig till rattfylleri om blodets alkoholhalt under körningen eller efter den är minst 0,5 promille.

Det är fråga om grovt rattfylleri om blodets alkoholhalt är 1,2 promille eller mera.

Om man framför ett fordon utan motor påverkad av alkohol eller annat berusande medel, kan man bli dömd för trafikfylleri med fordon utan motor.

Alkoholets förbränning

Blodets alkoholhalt beror på personens vikt. För kvinnor höjer en alkoholdos blodets alkoholhalt mera än för män beroende på mindre vätskehalt i kroppen. Alkoholets förbränning i organsystemet börjar redan två minuter efter förtäringen av alkoholet. Kön eller ålder inverkar inte nämnvärt på förbränningshastigheten.

En vuxen frisk människa förbränner under en timme ca 1 g per varje 10 viktkilon. Ca 8 g alkohol per timme avlägsnar sig från en vuxen som väger 80 kilo.

En restaurant-portion alkohol (12-14 g alkohol) höjer alkoholhalten i blodet 0,2 promille och den förbränns under 1,2-1,4 timmar, beroende på personens vikt och leverns skick.

Promilleräknare

Andra berusningsmedel

I Finland är s.k. nolltolerans i kraft när det gäller droger i trafiken. Enligt den döms föraren för rattfylleri ifall blodprovet visar droger eller dess ämnesomsättningsprodukter.

Polisen träffar årligen i finska trafiken ca 4000 förare i vilkas blodprov hittas droger.

Stress 

Ofta finns det observations- och uppmärksamhetsfel bakom krockar som kan bero på t.ex stress.

Stress är ett upphetsningstillstånd som börjar som psykiskt och ofta leder till att kroppen går på högvarv. Vilka som helst orsaker som upphetsar människan kan påbörja stressen. En kortfristig och rimlig stress kan t.o.m. öka observations-, koncentrations-, och prestaionsförmågan. Om stressen pågår alltför länge och är för stark blir människans psykiska handlingskraft lägre.

En långfristig stress för med sig sömnlöshet, förlorad koncentrationsförmåga och minnessvårigheter. En stressad människa kan vara arg, spänd, olycklig eller frustrerad.

Trötthet

Insomnande och trötthet är betydande orsaker som leder till trafikolyckor. Den huvudsakliga orsaken för var femte dödskollision är det att föraren har somnat eller gjort ett körfel p.g.a. trötthet. Om man är vaken 24 timmar blir körförmågan lika nedsatt som vid 1 promilles berusning.

Unga män har en stor risk att hamna i olyckor, eftersom de:

• rör sig mycket nattetid

• sover ofta för litet

• sömnbrist påverkar dem häftigare än äldre

• kan överskatta sitt orkande och somnar i ratten

• är utsatta för påverkning av sina kompisar i bilen och fortsätter sitt körande trots trötthet

Sätt att undvika att man somnar vid ratten:

• sov minst sex timmar föregående natt

• håll pauser under resan

• undvik att köra när du är sjuk eller känner dig dålig

• ät inte en stor måltid eller drick inte alkohol innan du skall köra

• undvik att köra på morgonsidan av natten kl 01-06, då risken att somna vid ratten är som störst

• trevligt och piggt resesällskap hjälper dig hålla dig vaken

Om du blir trött under körningen, avbryt resan. Om detta inte är möjligt, lönar det sig att dricka någonting som innehåller koffein såsom kaffe och sov efter det 15-20 min.

Är du i körskick?

Före varje körprestation bör varje förare bedöma om han är i körskick. Om du tvivlar över ditt körskick ens litet, kör inte.

På körskicket inverkar också:

• triangelmärkta läkemedel

• sjukdomar

• blodets låga sockerhalt